♕ Självförtroende & Självkänsla-arkiv – Sida 2 av 8 –

Tycker det är skrattretande att vissa utger sig för att vara min vän (önsketänkande från deras sida kanske 😂) men mina vänner tar inte viktiga saker och diskussioner med mig via bloggen. De är liksom lite mer personliga (ja ni stalkers utan vänner vet nog inte vad det innebär) men ni vet samtal om att ses på en fika och mina underbara vänner som bor alldeles för långt bort för en fika (miss ya babes♥️) där blir de mest via samtal och sms. Sen är de aldrig anonyma och kallar sig Lisa, Lotta, Kjgjhpkkk eller utger falsk email. Så mina kära haters och stalkers – kom på er där va? Nice try! 😂 Haha!

Mina vänner är inte såna fega kräk som via bloggen, spottar ur sig nedlåtande kommentarer som i deras värld anses vara “goda råd och tips“😂

Jag ser dock detta som en förolämpning mot mina vänner. Jag har de bästa vännerna i mitt liv. Och hade de inte varit bra vänner så hade jag inte haft de kvar alls. Dåliga vänner gör jag mig av med. Gift är inte bra för dig så har du såna “vänner” som du inte mår bra av; BORT!

Hannah, Emy, Johanna, Mia, A, Mikkiz, Mandy, L, K, Ana, E och alla ni andra (ni vet vilka ni är) – ni är bäst! Glad att jag har er i mitt liv.

Vi hörs inte varje dag men det är okej, finns inget krav från min sida att vi ska höras varje dag för att veta att ni finns där. Jag vet 😘

Love you all! ♥️

En sak jag inte förstår det är när folk inte kan släppa taget om det som har varit eller om mig. Jag har vänner, bekanta som släppte allt jag gjorde. De förstod och de förlät och vi är sams idag. Men sen finns de dom som inte kan släppa taget om det jag har gjort, trots det sagt de skulle. Det finns personer som inte kan släppa taget om mig, även om jag bekräftat sen 2013 att det finns ingen återvändo. Då ska det svartmålas istället.

Sen är det skillnad på att vara elak mot en person och att kunna hysa ens åsikter i vuxen ton.

Jag har fått mycket skit för att jag har blekt mitt hår hemma, iallafall först ifrån början så har jag fått pikar om att då det fanns gula pigment det var usch och skräp. Tror t.om att någon bloggare hade det på utelistan i sin blogg, men jag lovar att jag skrattade så tårarna sprutade. För visste det var en slags “attack” mot mig personligen. Kanske jag inte ville som den personen. Och det lustiga var då, att om andra lite gula toner i sitt hår, ja men då var de jättefina i håret.

Detta hade ju inget med att göra med den personens egna åsikter angående hårfärgning hemma att göra, utan det är för att anfalla mig med elaka pikningar.

Folk måste lära sig skillnaden på att vara elak och att ha åsikter. Och kunna förklara sig till varför man tycker som man gör. Annars behöver man inte yttra sig överhuvudtaget. Därav har jag tur, har fantastiska vänner som står för sina åsikter och faktiskt förklarar sig om varför de tycker som de gör. Det blir härliga diskussioner, och givna på vuxen nivå.

Jag förstår inte poängen med att vilja vara elak mot en person då man hyser sina “åsikter” och nej jag kan inte säga åsikter egentligen utan det är påhopp bokstavligt talat, och visst får kan tycka olika om saker och ting men alla kan inte ta det. Vissa blir ju rent sagt förbannade om man säger sin mening eller inte håller med. Men för det så behöver man inte hysa agg eller elakheter emot en annan. Gör politiker det?

Jag menar jag och min sambo, jag och mina arbetskamrater har olika åsikter, men de blir mer intressanta diskussioner då och sen släpper vi ämnet. Vad vinner man på att dra ut på det? Tvinga en annan att tycka som en själv? Hur blir det framöver?

Jag kan inte vara med någon som inte stöttar mig i mitt bloggande. Eftersom att jag har bloggat sen 2001-2002 så har det blivit en del av mitt liv. Det är ett jobb på sidan om med tanke på samarbeterna, MEN att skriva är det bästa jag vet. Jag skulle inte vara fullbordad om jag inte fick blogga och att jag fick stöttning med bloggen. Jag älskar verkligen att blogga, jag älskar att ta bilder till bloggen, komma med bra teman att skriva om. Jag måste få vara fri i mitt bloggande. Är van sen start att blogga, och så ska det förbli. Ingen annan kan säga dittan och datten om min blogg, vi alla har våra egenheter i att blogga. Varje blogg är unik.

Jag kan inte ha en person i mitt liv, om inte denne älskar mig för den jag är. Både jag och ni andra har brister, och sidor som ni definitivt INTE är stolta över men får jag ständigt får höra allt det negativa om mig och glömmer bort att påminna mig om det positiva så är det ens någon vits att ha den personen i mitt liv? Jag tycker inte det. Jag vet att många har betydligt lättare att ta emot negativ kritik än positiv därför tycker jag att ha man en relation med en person, kärleksrelation, vänskapsrelation eller familjerelation; fokusera på det positiva. Påminn varandra istället om vad man gör bra, hur bra man är som person, ja påminn om alla goda sidor. Garanterat blir det inget gift i relationen som kan skapa bråk, vilda diskussioner, tårar eller spänning.

Jag kan inte vara otrogen, hur olycklig jag än är. Det spelar ingen roll, men otrohet existerar inte då många har varit otrogen mot mig. De gör så fruktansvärt ont, det sätter ärr som inte försvinner. Det är nog det mest lägsta man kan göra emot en annan. Äckligt om inte annat. Jag är trogen, vare sig jag är gift eller har en relation.

Jag kan inte gå tillbaka till en giftig relation. Det spelar ingen roll hur många förlåt, bortförklaringar eller att någon ens försöker ta kontakt, men att saker har hänt ser jag som ett tecken. Därav går jag inte tillbaka till giftiga relationer. Det är inte menat. De giftiga relationer jag har kommit ur, har gjort mig starkare och mer lycklig. De hade chanserna att reparera ALLT då jag väl fanns i deras liv, men de utnyttjade det, tog det för givet och nu är jag färdig med de. Tänk på det. Ta ingen för givet. Och för det andra; Jag behöver inte er.

Att börja blogga här igen var nog fan det bästa jag någonsin har gjort, att nouw är pase det känner jag. Sen att ha bloggen som en chattsida där notisen dök upp så fort man loggade in, att någon svarat på min kommentar i sitt kommentarsfölt, följt min blogg, pmat mig. Det blev som en slags tävling. Hur många följare har du? Hur många följare har jag? Och detta “Följ inte Blondina hon är psykopat”

Trams och inte alls som det var då jag började blogga för 17 år sen. Och förr i tiden var det bara att blogga, folk kommenterade och läste ändå ens blogg trots att man la upp hur ointressanta inlägg man än la upp. Man tyckte det var kul att blogga, man följde varandra på bloglovin, blogkeen man stöttade varandra, peppade varandra. Nog fick man en hel del näthat men jag njöt av det, för minns att Alexandra “Kissie” Nilsson skrev till mig och även bloggade om det att då är bloggen stor.

Nu är det mode, Fashion, och barnfamiljer i alla inlägg, inget fel i kläder eller att ha barn. Mysigt och kul att läsa, men alla gör det. Och för min del blir det för mycket. Jag föredrar mer personliga inlägg. Djupa inlägg, tävlingar, och alldagliga, älskar att läsa vad folk har gjort under dagen och liksom hänga med.

Jag trivs på delacay. WordPress känns stabilt, mer vuxet dvs inte allt kladd med reklam, chatt osv. Och jag har dessto fler läsare NU än vad jag har haft någon annanstans. Mer än vad jag hade på fames. Nästan 300 unika bara idag. Är så glad och stolt över mig själv. Men kämpar verkligen!

Detta tjat om varför jag bytte från nouw sopar jag åt sidan, mina närmaste vet jag älskar WordPress och föredrar det mer än något annat. Appen är lätt, och delacay har en snygg layout och design.

Jag bloggar för att jag tycker det är kul, vad andra tycker om min blogg skiter jag i. Faller det inte i folks smak läs inte, stör ni er på vad jag skriver, läs inte. Tycker ni inte om mig, läs inte 😉 Life is simple MEN att släppa taget om en är tydligen väldigt svårt. Men mer läsare till mig då – gynnar bara mig. Men en sak jag inte gör, är att krusa för bloggare som fiskar läsare med en falsk fasad. Det jag störde mig på många som bloggar på nouw. Falskheten, och detta krusande typ att kommentera något inlägg en gång i månaden i hopp om att jag ska besöka och kommentera ens blogg oftare.

Att ha en blogg, att blogga ska inte vara en tävling, det ska vara roligt. Det är så tragiskt för att inte tala om patetiskt. Kan man inte bara gå tillbaka i tiden då bloggen och att blogga var mer personligt utan att tävla om allt möjligt? Kan vi det?

Jag säger godnatt, efter ett avslappnande bad for de sista krafterna ur mig. Är helt slut 🙁

Men har haft en rolig natt med I, vi fnittra och flumma framför K som tyckte vi inte var riktigt kloka. Det stämmer men vi är alla knasiga, mycket flum och fnitter. Jag och G exempelvis kan skämta om de mest groteska sexhumorn till vanlig humor 😂 Men det är för att dels så står vi varandra sjukt nära sen förra sommaren och drös hittade vi varandra ännu mer efter lite drama och massa lögner på jobbet ☺️ Vi är som ett och kan prata om allt & tycker lika om mycket 😉

Vill man sabba relationer så får man stå sitt kasst om man ljuger ihop en massa. Och kanske komma ihåg vad man sagt 😂 Sabbar man relationer för andra är man oftast avundsjuk och vill bli ett i gänget, kanske man inte har så många vänner?

Men har många bra arbetskamrater som verkligen är bra vänner också. Vi kanske inte alltid hinner eller orkar umgås privat MEN PÅ JOBBET – är vi som en familj ♥️

Orden kommer titt som tätt men känner inget. Jag bryr mig inte. Jag vill heller inte förstå. Lögn efter lögn, undanflykter konstant. Ingenting nytt, bara samma gamla skit. Så trött på det. Orkar inte lyssna. Orkar inte höra. Vill inte, bryr mig inte. Vad är det som är så svårt att förstå?

Hjärtat har bestämt sig, likaså mitt huvud. För 5 år sen bestämde det sig. Att aldrig mer gå tillbaka. Aldrig mer låta det förflutna hemsöka. Det är över – för gott!

🌸 Den kortarmade hoodien hittar ni här 🌸

Vänd ryggen mot och fortsätt gå, du blir så mycket lyckligare. Jag är så mycket lyckligare. Det är så här det ska vara. Mitt liv, mitt beslut.

De är tomma, bara tomma. Finns ingen mening, betydelse. Finns ingenting kvar att hämta. De rinner ut i sanden, bryr mig inte.

Jag mår bra!

Alla får någon form av hat i bloggen och jag har verkligen erfarenhet utav det. I början tog jag åt mig utav allt folk skrev till mig. Men man måste lära sig att ha skinn på näsan, för haters är bara en fis i rymden. Det är fega människor som antingen är avundsjuk på dig och det du har, personen är livrädd för den du är och vad du kan åstadkomma här i livet , något denne inte kan lyckas med, eller så mår personen fruktansvärt dåligt, känner sig ensam och är olycklig. Ja det finns sjukt många anledningar till varför personen måste hysa en massa hat men felet sitter aldrig hos dig.

Om de besöker din blogg, trots att personen stör sig på allt du gör så måste den här personen finna din blogg väldigt intressant. Ta åt dig, sträck på dig och fortsätt med ditt bloggande. Du vinner, varje gång personen skriver hat om dig, om ditt utseende eller hur du skriver. DU VINNER VARJE GÅNG! 😉 Grattis!

Jag skrattar bara åt allt hat, de vet inte vem jag är, vad jag gör, vad jag har varit med om, de har aldrig träffat mig. Därav en hel del skratt bakom dataskärmen då jag läser igenom allt, sparar ip, kommentaren. Man vet aldrig när de kan vara till använding. Men sopar de under mattan och går vidare. Min mamma har lärt mig att man kan inte älska allt och alla, men man måste lära sig att acceptera att alla inte är som du.

Om någon är så besatt av dig, och behöver skriva hat så sitter felet i personen i fråga. En blogg ska vara personlig, tänk dig en öppen dagbok fast på nätet. Tycker du något om ett politiskt parti, om ett klädesplagg, öppnar upp dig om personliga händelser har ingen rätten att sänka ner dig för dina åsikter.

Om någon tycker du är ful, så behöver de inte besöka din blogg, eller ens kolla på dina bilder. De kan läsa nyheterna på NSD, Kuriren istället. Men kom ihåg, de minsta hat de kläcker ur sig bevisar att du är mer intressant för de, än deras egna liv.

Känner mig grym idag men ibland får även jag nog. Men vikt ihop mina kläder och lagt in de i garderoben, resten la jag på sängen. Orkar inte, inte efter denna helg – som nog var den värsta i mitt liv. Aldrig mått så dåligt så all lust till saker är som bortblåst, något har förändrats inom mig. Käften har jag använt en hel del idag, inklusive sagt mina åsikter om saker och ting, så vissa kanske fick tänka efter lite plus har pratat med chefen per email, så tack vare min käft då saker inte har känts 100% bra, så blir det att ta upp det på APT träff (tror det var den 20;e augusti) och jag hoppas att de blir ändring för även den snälla Tess kan få nog och bli den lite mer bitchiga som säger vad hon tycker och ibland behövs även det annars kör folk över en totalt. Men även jag kan köra över folk, bara att jag inte sjunker lika lågt som vissa andra..

Man orkar inte med såna människor som behandlar en som om man vore mindre värd, eller talar till en på ett sätt så man börjar undra vad de egentligen tänker med. Ogillar sån attityd, då tappar jag lusten till ALLT!

Har precis rastat hundarna, och renbäddat. Har bara ett rent täcke och det tog jag, de andra får torka i sin egen takt. Har ju varken tumlare eller torkskåp och de hänger jag aldrig upp i gemensamma tvättstugan för köpte dessa av egna pengar och då jag inte litar på folk så lätt (folk snor det ena och det andra) såååå får de torka här i lägenheten 😉

Gud så skönt att vara ledig, verkligen längtat och såg att Jocke & Jonna har släppt en “spökvideo” igen, ska bli kul att se. Fick höra av B, han som körde hem mig att de spökade på Gunillahem då han jobbade där, gud så kul 🙂 Kanske ska bli medium istället haha!

Gett mediciner och kämpat på de senaste timmarna. Fötter och ben värker men känner att jag har gjort ett sju jäkla bra jobb 😀

Jag är bäst helt enkelt 😀

Dags att jobba extra. Tänkt att jag skulle jobba mitt vanliga pass 14.00-21.00 men måste jobba extra och det gör jag så gärna. Vill tjäna extra nu till körkort och bil 😉

Det är dags nu! Och jag fixar det, känner att jag är redo plus nu är jag inte blind längre HAHA! Nu har man ju glasögon liksom 😉

Vad ska ni göra idag? 😘

Rekommenderade artiklar